Hitta till oss

Våra telefontider är mån-sön kl 09-16, samt de kvällar när vi har öppet.

Om ni vill besöka oss med helikopter eller flygplan, läs mer här.

Öppettider

Vi har öppet så gott som året runt, vi brukar dock stänga några helger ibland för att vila upp oss och för att få extra tid att pyssla om rödkullorna. Vill ni komma och handla när vi har stängt så slå oss en signal så löser vid det!

Hösten
2020

4 sept  till och med 8 nov

Fredagar 16-22
Lördagar 10-16
Söndagar 10-16

Stängt 9 nov – 27 nov

Vintern
2020

Öppet 28 nov – 20 dec

Lördagar 10-16
Söndagar 10-16

Stängt 21 dec – 28 jan

Våren
202I

Vi öppnar igen fre 29 januari

Fredagar 16-22
Lördagar 10-16
Söndagar 10-16

Previous
Next

Om Magda säteri

Magda säteri är ett ekologiskt lantbruk som ligger i Näshulta socken, mitt emellan Eskilstuna och Katrineholm. Förutom ett kort avbrott på 25 år så har gården varit utan gifter och konstgödsel sedan den först omnämndes för snart 800 år sedan.

Gården blev först omnämnd den 24 juni 1244 (som jämförelse grundades Stockholm 1252), i Erik den läspe och haltes regeringstid. Det var då ägaren Nils Ulfsson gav Magda till Saba kloster (nuvarande Julita gård) “med åkrar, ängar, skogar och alla tillhörigheter.”

Vem vet, kanske gick det redan då rödkullor i beteshagarna?

Djurhållning

Djurhållning vintertid

Vintertid (normalt november-april) har djuren tillgång till en ren och torr djupströbädd. När halmen blandas med gödsel kan det bli upp till 60 grader varmt i bädden, en skön vintersäng. Rödkullorna kan gå in och ut på vinterbetet som de vill. Utfodringen sker på en hårdgjord platta utomhus.

Vinterfoder

Våra kossor äter endast s.k. grovfoder. Korna får inget kraftfoder (krossad spannmål) för att växa fort utan lever på framförallt gräs och klöver. Ibland får de även ensilerad korn och ärtblandning. Detta odlar vi på åkrarna vart sjätte år för att få variation och växtföljd i marken, en viktig ingrediens då man odlar ekologiskt. Djuren har alltid fri tillgång till foder och får äta så mycket de vill.

Sommarbete

Sommartid (normalt maj-oktober) går djuren i våra beteshagar. Hagarna är väldigt varierade med strandbeten, ekhagar, gammal ängsmark och skogsbeten. Rödkullorna gör en stor insats för att hålla markerna öppna och vissa av hagarna håller s.k. särskilda värden. Där har länsstyrelsen funnit exotiska växter som jungfrulin, brudbröd och bockrot.

Kalvning

Rödkullan är dräktig i cirka 282 dagar (9 månader och 10 dagar). Kalvningarna brukar korna själva sköta om och det är väldigt sällan man som djurskötare behöver hjälpa till. Senast tjugo dagar efter kalvningen måste djuren dock märkas med Jordbruksverkets öronlappar. Detta kan vara ett spännande moment då mamman vakar över sin kalv och inte vill att någon kommer nära.

De första dygnen är kalven beroende av moderns råmjölk, detta är en extra fet mjölk med massor av nyttiga näringsämnen och antikroppar som kon producerar i samband med kalvning. Kalven går sedan med sin mamma och diar i upp till åtta månader innan den helt gått över till att bara äta gräs. Efter att kalven klarar sig själv så kallas den för kviga om det är ett hondjur och för tjur om det är ett handjur.

På Magda försöker vi att få kalvningen i slutet av mars då vårvärmen har kommit och det bara är några veckor kvar innan korna släpps ut i sommarbeteshagarna. Vi skiljer aldrig några kalvar från sina mammor utan de får gå ihop ända tills kalven klarar sig helt själv.

Stutar

De tjurakalvar som föds kastreras normalt inom åtta veckor. Efter kastreringen kallas djuren för stutar. Tjurarna blir mycket lugnare efter kastreringen och det är en förutsättning för att kunna ha dem i flock ute i beteshagarna. Det finns då heller ingen risk för att de okontrollerat skulle betäcka korna. Kastreringen sker alltid av veterinär och med djuren nedsövda.

Rödkullor i ladugården
Kalv som ligger
Rödkullor som betar
Rödkullekalv

Om rödkullan

Rödkullan är en av Sveriges äldsta nötkreatursraser. Den är kullig, med vilket menas att den föds utan horn. Den faluröda färgen har alltid funnits på denna ko. Rödkullan erkändes som ras 1912. Förekomsten av röda, kulliga kor i västra och mellersta Sverige är känd sedan mitten av artonhundratalet.

Dess ursprung är den numera utdöda gamla svenska allmogekon, även kallad smålandsko. På 1970-talet var rödkullan mycket nära att försvinna, enligt en inventering 1983 fanns det bara 18 kor och 2 tjurar av rasen kvar. Det fanns också sperma från ytterligare en tjur kvar hos semin. Rasen kunde dock räddas då man startade ett arbete för att öka intresset för lantrasen och för att bevara den. Läs mer om rödkullan på föreningens hemsida www.rodkullan.se.

De första tio djuren köptes 2011 från Åslemåla i Småland, här kan ni se en film därifrån.

På Magda finns för närvarande runt hundra rödkullor.